Anniepie

Hinner inte riktigt lata mig. Istället blir det konserter i mellandagarna. Nya låtar att öva in också.

Måste också öva inför sångkursen. Ska ju utmana mina lärare i januari....

Slöa i soffan blir det heller inget med. Vi har ingen soffa. 

Eller....vi har en soffa men inget vardagsrum att ställa den i. 

Attans.

Dricka för mycket vin blir det heller inte så mycket med. För om jag dricker för mycket går konserterna åt fanders och det där med övandet spricker nog. Så det får helt enkelt bli lagom. Som jag hatar det ordet. Lagom.

Men hur blir julen egentligen då?

Tja, den kanske blir alldeles..........alldeles......underbar!!!!!

Eller, vad tror du?

- tappa kjolen i kyrkan på väg in att göra en tämligen seriös och sakral konsert. Jag var först upp på min gradäng och klev givetvis på kjolfållen.

- Bli tagen av polisen på Stockholms centralstation eftersom ett av mina mer agressiva vredesutbrott fick dem att tro att jag var drogpåverkad på något sätt.

- Tappa en vindrutetorkare när jag är mitt i en omkörning i 130 knyck på motorväg.

- Tävlingsdansa i badtofflor eftersom de riktiga skorna låg hemma på byrån i en prydlig kasse.

- Få bensintorrt i Mönsterås en natt kl 02.30 och inse att locket till bensintanken frusit.

- Äta av Kungens (Alltså, vår svenska Kungliga Höghet) tårta. Det var mycket mindre kö till den, närmare bestämt ingen. Jag insåg mitt misstag när biffiga säpovakter i solbrillor harklade sig synnerligen odiskret bakom min axel och tvingade mig att ta min tårtbit och gå någon annanstans. Kungen själv smålog faktiskt....

- Öva dirigeringsläxan mitt framför Esa-Pekka Salonen. Han satt vid mitt bord och drack en kopp kaffe. När han var färdig pekade han i mina noter och sa; det räcker med ett förberedelseslag i takt 58 men du behöver visa mer passion i dina crescendon. Tack för det Esa-Pekka!

Är det bara jag eller händer liknande saker andra också??

Jag undrar, jag...

När jag betänker händelser som dessa är jag glad att jag överlever varje vecka. Enkla saker som att äta jordgubbar, knyta skorna eller köra bil till jobbet skulle kunna gå så kapitalt åt fanders bara för att det är jag.

Jag är glad. Och tacksam.

Det finns ju stunder då en del går som jag vill..........