Själens erövringar...
...är starkare än allt annat. När man tagit ett beslut, när man gjort något bra för sig själv eller någon annan. När man känner att man lever. Det är sannerligen en själens erövring. Något som får en att orka, att leva lite till. Min mamma är min idol. Hon besökte sin sjuka väninna i ett jobbigt läge. Hon bestämde sig för att ta det obehagliga, stå upp mot det svåra, och träffa henne medan hon fortfarande levde trots att det sjuka höll på att besegra henne. Väninnan finns inte bland oss längre...fast ändå gör hon det. Minnena finns kvar. Hos min mamma finns de kvar som en ny styrka. En vetskap om att "jag väntade inte för länge, jag fanns där". En själens erövring. Starkt gjort, tycker jag. I ett sånt läge blir väldigt mycket annat oviktigt.
Ändå ska man inte försaka de små erövringarna. Glädjen över att en elev lyckas. Styrkan i att kunna säga, nej, jag orkar inte göra en sak till. Vissheten om att jag faktiskt kan vara en god vän. Min själs erövringar. De ger mig styrka. Idag är en bra dag. Idag är jag stark. I morgon är en ny dag. Kanske inte lika stark, det märker vi...
En annan styrka är att kunna säga vad man tycker och stå för det. Uppenbart är att vi människor har väldigt svårt för det. Jag också. En del har så svårt för det att de inte ens när de blir konfronterade kan stå för det, eller ens stå för sin egen person. Anonymt, som det så tjusigt heter.... Anonymt skulle kunna stå för fegt kanske? Eller för sjukt? Eller helt enkelt bara så oviktigt att man inte ens borde bry sig. Men nu är det en av min själs erövringar; att jag bryr mig! Jag tänker lära mig av "anonym" och INTE göra så. Jag tänker försöka stå för det jag tycker och säger. Jag kommer med all sannolikhet inte alltid att lyckas. Tyvärr ligger det i människans svaga natur. Men jag kommer att försöka. Och varje gång jag gör det så är det med den fasta övertygelsen att min själ har gjort ännu en liten, men dock, erövring...
Ändå ska man inte försaka de små erövringarna. Glädjen över att en elev lyckas. Styrkan i att kunna säga, nej, jag orkar inte göra en sak till. Vissheten om att jag faktiskt kan vara en god vän. Min själs erövringar. De ger mig styrka. Idag är en bra dag. Idag är jag stark. I morgon är en ny dag. Kanske inte lika stark, det märker vi...
En annan styrka är att kunna säga vad man tycker och stå för det. Uppenbart är att vi människor har väldigt svårt för det. Jag också. En del har så svårt för det att de inte ens när de blir konfronterade kan stå för det, eller ens stå för sin egen person. Anonymt, som det så tjusigt heter.... Anonymt skulle kunna stå för fegt kanske? Eller för sjukt? Eller helt enkelt bara så oviktigt att man inte ens borde bry sig. Men nu är det en av min själs erövringar; att jag bryr mig! Jag tänker lära mig av "anonym" och INTE göra så. Jag tänker försöka stå för det jag tycker och säger. Jag kommer med all sannolikhet inte alltid att lyckas. Tyvärr ligger det i människans svaga natur. Men jag kommer att försöka. Och varje gång jag gör det så är det med den fasta övertygelsen att min själ har gjort ännu en liten, men dock, erövring...
Som om...
...morgonen vet hur gärna jag stannar i drömmen.
Som om..
.....stjärnorna vet att jag inte vill somna.
Som om...
....sången vet att jag inte kan sjunga den.
Som om...
....jag är tvungen att nynna den ändå.
Som om.....
....allt är utom kontroll.
Som om...
.....allt jag kan är att låta det hända.
Livet.
Uppdatering beordrad!
Ok. Här kommer det då!
Stockholm; fantastiskt! Jättekul! Underbart!! Vi hade sååååkul! Tack Mekon! Och Tack Kaare och alla andra för en jättekul helg!
Huset; går framåt.........
Sången; hade ett himla flyt men har hamnat i backläge. Jobbar på det! Vill sjunga mer och mer och mer!!
För övrigt................hmm..........har lite demoner. Viftar bort dom men de sitter där på min ena axel och fnissar och väntar på att jag ska välta. Jag går snett så länge. Försöker jobba med motvikt. Så kommer det kanske att bli ett tag. Jag haltar mig fram genom livet och hoppas att det kanske planar ut så småningom. Tack för att ni finns, alla underbara i min närhet! Tycker så mycket om er!
Sen ska du veta Ava att jag fått en bodyguard, en liten vakthund minsann.... Hahaha! Trodde verkligen inte det men nån gång ska jag berätta om hur komisk vardagen kan bli ibland!
Ingen kommer att fatta nåt av det här men det är ungefär så mitt liv ser ut just nu. Ganska ofattbart, rörigt, roligt, djupt, grubblande, fnissigt ovh med en vakthund som extra bonus!
Sug på den!
Kram till er alla!
Annie
Stockholm; fantastiskt! Jättekul! Underbart!! Vi hade sååååkul! Tack Mekon! Och Tack Kaare och alla andra för en jättekul helg!
Huset; går framåt.........
Sången; hade ett himla flyt men har hamnat i backläge. Jobbar på det! Vill sjunga mer och mer och mer!!
För övrigt................hmm..........har lite demoner. Viftar bort dom men de sitter där på min ena axel och fnissar och väntar på att jag ska välta. Jag går snett så länge. Försöker jobba med motvikt. Så kommer det kanske att bli ett tag. Jag haltar mig fram genom livet och hoppas att det kanske planar ut så småningom. Tack för att ni finns, alla underbara i min närhet! Tycker så mycket om er!
Sen ska du veta Ava att jag fått en bodyguard, en liten vakthund minsann.... Hahaha! Trodde verkligen inte det men nån gång ska jag berätta om hur komisk vardagen kan bli ibland!
Ingen kommer att fatta nåt av det här men det är ungefär så mitt liv ser ut just nu. Ganska ofattbart, rörigt, roligt, djupt, grubblande, fnissigt ovh med en vakthund som extra bonus!
Sug på den!
Kram till er alla!
Annie
