Dumt.
Det är väl dags att skriva något antar jag. Vad kan jag skriva om, tro? Kanske det faktum att jag haft semester en vecka och rastlösheten river min kropp likt en varulv vid månsken. Under denna första semestervecka har jag hunnit med inspelning av två låtar, 60-årsfest, omstrukturering av garderoben, fransk manikyr, två böcker, två rep, en konsert, laga chili, ge en sånglektion, klippa mig, göra nya slingor, målat och målat om tånaglarna samt gjort pedikyr. Sju veckor kvar av sommarlovet. hur ska detta sluta? Förmodligen lider jag av någon form av bokstavskombination av typen A-Ö. Har någon tips på hur man handskas med detta? Min omgivning verkar inte alltid direkt nöjd med min aktiva personlighet....
Hade dock kunnat sitta i bilen hur länge som helst igår. Efter en väl genomförd konsert (Tack Four Real!) kändes det som rena avkopplingen att slå sig ner och bara åka med. Oftast sitter jag helst själv vid ratten men det finns en del människor som bara kan det där med att köra bil och då är det en njutning att sitta vid sidan av och titta ut genom fönstret och se världen passera utanför. Har några sådana människor i min bekantskapskrets. Trevligt. Somnade som en gris igår kväll och vaknade, som sagt, rastlös. Dumt.
Så, vad händer i morgon? Ytterligare strävan efter sysselsättning antar jag? Har i alla fall inhandlat tre böcker så jag kanske klarar mig till helgen......
Rastlös. Dumt.
Ord, ord, ord.
Det finns vissa ord som cirkulerar i min hjärna och som känns betydelsefulla just nu. Mod är ett av dem. Vi besitter alla en viss mängd mod, somliga av oss mer än andra. Det finns också så många sorters mod. Modet att tala inför en publik. Modet att börja på ett nytt jobb. Modet att bli kär. Modet att hjälpa en annan människa. Modet att leva och modet att dö. Just nu finns det två personer som, enligt mig, är modigare än alla andra i hela världen. Mina föräldrar. Gud vet vad de går igenom just nu, var och en på sitt vis, och hur det än slutar kommer jag resten av mitt liv att beundra dem för det mod de visar just nu.
Oro är ett annat ord som blivit del av min vardag. Jag har sedan i mars oroat mig varje dag. Jag försöker att släppa taget och tänka att jag inte kan göra mer än mitt bästa men det är svårt. Oron finns där hela tiden. Ibland är den större och mer intensiv. Ibland kan jag bara ana den. Likväl bär jag den med mig varje dag. Oro.
Semester. Nästa ord. Nu närmar det sig. Jag behöver verkligen semester. Jag behöver ro. Frid. Harmoni. Många vackra ord på en gång. Åtminstone är innebörden av dessa ord vacker, vacker, vacker....
Det finns ord som är roliga också. De förgyller vardagen för mig med skratt. Ett av de roligaste ord jag vet är hårboll. Jag vet verkligen inte varför men varje gång jag hör ordet hårboll så vill jag bara skratta högt.
Ett annat roligt ord är engelskans "dropping". Man kan enkelt översätta det med bajs. Jag har egentligen inte någon väl utvecklad kiss- och bajshumor men tycker att det är charmigt att engelsmännen använder ett så fantatsiskt sött ord för något som på svenska mest är äckligt.
Många ord blev det. Minsann.
