Anniepie

Mums! Det blev en låt. Vem hade kunnat tro det. All övertrötthet blev till någon slags energikick som resulterade i en riktigt smörig, go´ ballad.

Händelserik helg, minsann. Hade massor av ord över och en hel del toner. Känslor, inte minst! Inspiration, min vän! Ord och ton blev ett bra team, eller hur? 

Kändes som om jag sjöng som jag aldrig sjungit förut. Jag har hittat mig själv i musiken, kanske? Kan vila mer i min ton och min feeling och bli ett med kompet på ett annat sätt...

Kanske blir det mer av den varan, den ljuva musiken. Fantastiskt! Jag tror faktiskt att det var ett av mina bättre framträdanden. Tack för det....!

Och som sagt.......det hela ledde till mera toner idag. En ny låt. Kanske kan behöva lite polering..... Samarbete?

Vi kan väl klura lite på det....

Mums var det i alla fall!

Det tar tid bara....

Men låt oss kämpa vidare. 

Det sägs att tiden läker alla sår men det är inte sant.

Det är vad man gör med tiden som går som läker såren. 

Och jag uppskattar vad du gör! Det är rart och försiktigt och en fin gest som jag tar till hjärtat!

Vi ger det lite tid bara.......och gör bra saker med den tiden.

Du är inget. 

Du hade, för ett par säsonger sedan, åtminstone ett rykte om dig att vara så kallad "röstcoach" av någorlunda rang. Sen visade du din patetiska tävlingsnerv i Let´s dance där du förevisade din pinsamma övertygelse om din egen sexiga utstrålning. Dans är nog inte din grej. 

Vad gör lilla Kishti då?

Jo, lilla Kishti dricker arton red bull, äter fjorton snickers och häller trettitvå koppar kaffe nerför strupen och visar sedan upp ett övertaggat, förfärligt, nervöst, menlöst försök till Gloria Estefan-imitation i sommarkrysset. Det fanns absolut inget som liknade sångröst i det framträdandet. Som din kollega Peter skulle sagt; du suger.

När nu den svenska sångkarriären strandade innan den ens började försöker sig lilla Kishti på något nytt. Sittandes i juryn får hon utbrott efter utbrott, kastar sig över stackars nervösa människor, säger "haleluja" åt framträdanden som får en att undra vilka röster hon hör i sin egen hjärna, försöker sig på en liten sånginsats för att visa vad "power" är (vilken enbart slutar med att hon håller på att välta i sina höga klackar samt levererar en tjusig tupp i halsen.........var har du stödet egentligen, lilla Kishti???) och säger allmänt underliga saker. Är detta månne hennes sätt att visa att hon förtjänar den stjärnstatus hon har som sångpedagog? Är detta hennes nya karriär? 

Jag kan se annonsen:

Lär dig sjunga med power! Möt demonpedagogen som skrämmer sina elever till illvrål!

Jag tänker inte säga att jag har alla rätt som sångpedagog. No way öppnar jag målet så att vem som helst kan sätta en prima höger rakt i krysset. Såna dumheter lämnar jag till dig, lilla Kishti......

Men en sak kan jag säga som är säker; Kishti, du är en föredetting! Jag ska prata på ett språk som du förstår. Get over yourself!!!!!!! Loose the attitude and start using that little thing called brain. Kanske kan du hitta nåt trevligt jobb som kassörska på Domus eller så.......nej, förresten, då krävs sociala talanger...

Du kanske kan prova på att bli skomakare? Nej, just det.....man måste ju nå upp till arbetsbordet. 

Om din röst var lika stor som ditt ego hade du kanske kunnat nå vidare i världen, men som du beter dig nu är du faktiskt bara en patetiskt föredetting. Dessutom sjunger du som en jävla kratta..........If you know what I mean? 

Jag citerar dig själv: no more bullshit! Kryp tillbaka till din lilla håla, Kishti. Jag är trött på dig nu.

Sånglärare strypt av argsinta bandmedlemmar. Kunde inte planera sin tid.

Jag har totalt rört ihop massa datum och mina vänner i bandet är under av tålamod om de inte stryper mig för detta. Blir så irriterad på mig själv........ Istället för att bara bestämma måste vi nu göra om IGEN och bestämma NYA datum för att jag skrivit fel i den kalender jag så ambitiöst köpt. Samma kalender där jag förövrigt försöker skriva ner varje litet möte för att inte RÖRA IHOP SAKER!!!!!!!!!! AAAAAHHHHHHHHHHHHHHHHHH!!!!!!!

Nog om detta.

Vad som är hysteriskt roligt är denna sångkurs jag går. Har äntligen hittat greppet och jag vill bara inte sluta sjunga. Sjunger hela tiden om jag bara kan. ÄNTLIGEN!!!! Igår var jag tvungen att göra en deal med mig själv:

Sjunga en kvart. Packa en låda. Sjunga en kvart. Packa en låda. Sjunga en.......ja, jag tror ni fattar...... Rösten bara finns där. Jag har ingen aning om det låter bra men det känns..........i hela kroppen!!!! Jättebra, känns det i hela kroppen! Jag är helt upplyft och glad och vill bara sjunga, sjunga, sjunga, sjunga...........!!!!!!!!!!!

Tralalala!!!!!!!

Somliga delar denna uppfattning med mig. Somliga inte.......

Såg idag en tjej på jobbet som verkligen försökte vara ett modelejon men raskt blev degraderad till modemiss.

Hon hade gett sig på konceptet "låg midja". Detta fick följden att bakdelen trycktes ihop till ett minimum. Gångstilen blev trippande och kobent eftersom byxorna i övrigt inte gav henne utrymme att röra sig normalt. Halva ändan föstes ihop med midjan och lade sig som en stor fet Boa Constrictor på mitten av hennes kropp. Skinkorna hamnade alltså strax under armbågarna och vaggade snällt med i den kobenta gångstilen när hon förflyttade sig fram i korridoren. Det underlättade inte att hon gav sig på experimentet att trippa fram på taxklackar....... Klar modemiss........

Nä, jag ska ställa mig framför spegeln och beundra min världsdel där den mjukt vickar fram i jeans med "normal" midja och känna mig som en panter........enfärgad kanske........men det är ett jäkla klös inuti.........